Ett hjärta i hjärtat, och allt är av sten.
Det sitter en gråsten i mitt bröst, som liksom skaver så, i varje andetag, finns ingen hjälp att få, ingen tröst, det är väl bara härda ut för stenen lär väl lossna till slut. Men den är tung att bära, för det spelar ingen roll hur stark man är om man har någons hjärta kär.. Så man får börja om på noll och hoppas det ska vända någon gång.. Jag sitter och tänker och hoppas att du mår bra, känns som vi dras isär.. Varje natt hör jag din röst i sömnen, som väcker mig. Du ska veta att jag saknar dig, du finns i varje andetag..
Kommentarer
Trackback