Emma Södergårds

Lördagskväll, sitter här med världens bästa hund som ligger ikväll. Jag är så tacksam att jag har Gordon han är verkligen bäst, han finns där jämt för mig. Vilket håll jag än går så vet jag att han följer med, han är världens bästa vän. Även om jag är ledsen eller arg så ser han alltid på mig med sina bruna glänsande ögon och kollar på mig på ett sätt som att han skulle säga - gråt inte var inte ledsen, eller var inte arg det finns bättre att göra av tiden att vara arg. Även om han kanske inte kan ändra hur jag känner inombords så känns det ändå skönt att veta att han finns det, någon som aldrig sviker.

Träffade Stina igår med, hon kom ner på byn sen åkte vi mest bil och pratade. Var roligt att träffa henne, förut var vi jämt med varandra och hon har stöttat mig mycket genom svåra saker. Hon är en riktig vän som ställer upp när man behöver henne, nu snart åker hon till Turkiet där hon ska jobba i sommar och kommer vara borta hela sommaren. Jag fick lite panik när jag kom på att tänka på det. Jag kommer inte få se människan på jätte lång tid, en person som står mig så nära kommer vara så långt borta. Du ska veta att du kommer vara saknad här hemma men jag tycker du gör helt rätt som sticker härifrån, man lever bara en gång och då ska man passa på att göra saker.

mina ögon för blöta
för att göra epilogen rättvis
jag orkar inga flera ord
inga krafter för en vacker utgång
jag lämnar inget dukat bord