Jag önskar du finns kvar när natten blir till dag

Gråten i halsen som aldrig försvinner, varför går allt fel nu? Jag kan inte sluta ställa mig frågan vad jag gjort världen för ont? När ska det vända? Jag orkar snart inte mer. Ingen idé att grubbla det har jag lärt mig, det hjälper inte.

Läste i Stinas blogg, och jag kan bara säga det att vad som än händer så kommer våran vänskap alltid finnas där. Det som vi tillsammans har byggt upp kommer aldrig kunna försvinna, den vänskapen är för stark. Ses vi inte i sommar så finns vi där för varandra i höst, för den vänskap vi har är inget som ska få försvinna med tiden.

Turen är begraven och oturen tar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback